Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/ampersbudskap.se/public_html/wordpress/wp-includes/post-template.php on line 265

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/ampersbudskap.se/public_html/wordpress/wp-includes/post-template.php on line 265

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/ampersbudskap.se/public_html/wordpress/wp-includes/post-template.php on line 265

Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/ampersbudskap.se/public_html/wordpress/wp-includes/post-template.php on line 265

1 mars 2002: Dagboken

20160122_161716fb

Om ensamhet och längtan till ursprunget

Göran Hägglunds egen skapelselegend, nedtecknad av honom, som en upptäcktsresande i den inre verkligheten.

—— ooOO – OOoo ——

 

Jag visste ej att jag skulle finna något som inte fanns. Jag kom till ett tomt rum där ingen varit förut. Jag var ensam där.

Nåväl, det är en lång historia. En historia som började för evigheter sedan.

I begynnelsen fanns ingenting.

Men i detta ingenting slumrade något som inte var medvetet om sig själv. Så var det oändliga tider, eon efter eon. Men så skedde något.

Den som slumrade blev på sätt och vis medveten om sig själv. Började söka omkring sig.

 

Det var ensamt och jag var ensam, länge, länge. Under hela sökandet förstärktes någonting som så småningom yttrade sig som ett jag.

Jaget kom så på att kanske, kanske kan jag skapa. Men vad ska jag skapa?

Jo, jag skapar två bågar som jag lägger runt om mig.

Men dessa bågar blev även de ensamma. Så jag skapade ytterligare två så att de hade sällskap.

 

De fanns där under oändlig tid. Varje båge var separat men ändå hörde de ihop. Och den som fanns emellan dem drog sig tillbaka och väntade på vad som skulle hända.

Dessa fyra och den som fanns emellan dem blev tillsammans fem. De hyste stor kärlek till varandra.

Så kom tanken: ”Kan vi göra varandra levande? Vi kan göra så att två av oss går ner till en värld och förändrar den så den passar oss. De två andra som är kvar vakar över de första.”

 

Allt gick bra till en början. Men så började de som fanns på planeten att förändra sig. Kontakten med ursprunget tunnades ut mer och mer. Det blev efter hand så tunt att minnet från det som varit försvann. Men något fanns kvar hos dem.

De började förstå att något fanns som de nästan glömt. Så började arbetet med att hitta tillbaka till det de verkligen var, men det var ingen lätt uppgift. Ursprunget var så glömt och så långt borta.

De försökte och försökte igen, genom sina liv, den ena gången efter den andra.

Men frestelserna var så starka att de inte kunde stå emot.

 

När den, som från början slumrade, såg detta, kom bedrövelsen. När någon av dessa två som fanns på planeten inte kunde komma längre förstördes deras värld med allt dess liv.

I olika galaxer under lång tid gjordes försök efter försök, alla misslyckades. De hittade inte tillbaka.

Så kom vi då till detta solsystem…

 

Tidigare inlägg  •  Nästa inlägg

”Jag visste ej att jag skulle finna något som inte fanns.”

 

 

 

 

”I detta ingenting slumrade något som inte var medvetet
om sig själv.”

 

 

 

 

”Kontakten med ursprunget tunnades ut mer och mer. Det blev efter hand så tunt att minnet från det som varit försvann.”

 

 

 

 

När någon av
dessa två som fanns på planeten inte kunde komma längre förstördes
deras värld med
allt dess liv.”