Augusti och september 2013: Dagboken

20140125_102820fb

Fri och ren när tyngden lättar

Göran har släppt något som nu är avklarat och han känner sig fri. Han känner sig också helt homogen efter att ha förstått ett budskap från Amper.

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

13 augusti

Jag var ute i en öppning i skogen och bodde i en form av tält eller bivack. En stor trogen hund var med mig. Det var i gryningen, jag klappade om och kelade med hunden som nafsade mig i benet, han var glad att jag hade vaknat.

Även en man som inte syntes var med mig. Han sade något om att det var dags att riva något som stod en bit ifrån. Något som inte längre behövdes.

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

25 augusti

I vaket tillstånd. Jag hade varit i skogen och plockat lingon. Mina kärl var fulla och jag åkte hem. Jag kom förbi en sjö på vägen och upptäckte något jag hade släppt från mig. En skön känsla som om något var över eller uppklarat. Jag är helt säker på att så skedde. Jag får fråga mitt andra jag. Han om någon vet vad det rör sig om.

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

1 september 

Precis innan insomnandet i kväll kom en mening, klart och tydligt till mig: Artonde raden i tapeten. 

Jag har funderat på dessa ord hela dagen. Jag förstår att det är viktigt att jag löser denna gåta.

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

17 september

Jag befann mig på andra våningen i ett hus. Även en kvinna var där.

Det kom in en man, en sorts sändebud med något som kvinnan kvitterade. 

Jag såg ut genom fönstret, det var stark trafik på gatan. En lång lastbil, som en trailer, försökte ta sig förbi på gatan. Den hade dubbla drivhjul och bak tredubbla boogies. På flaket fanns massor av mindre maskiner. Där fanns även slangar till dessa konstiga maskiner. Jag tror att bilen kom igenom så småningom.  

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

21 september

I dag har något hänt med och för mig. Jag har känt mig helt homogen. Det är som om jag förstått något ytterligare, det har känts i hela kroppen. Detta har kommit efter att jag förstått orden artonde raden i tapeten.

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

23 september

Dröm på morgonen: Jag stod utanför ett större hus där en läkare hade sin praktik på andra våningen. Det var helg men denne läkare arbetade visst alltid. En sorts cistern stod utanför.  Det fanns gas eller liknade i denna behållare. Jag tror att jag öppnade kranen och gas strömmade ut ur den. 

När jag skulle stänga kranen uppstod problem. Jag försökte flera gånger. Kanske var det flera dagar mellan gångerna. Jag fick till slut stopp på flödet.

Hela tiden arbetade läkaren i byggnaden intill.

En svår dröm, jag får fundera på vad det kan vara för något. Det tar nog tid detta.

 

––––– ooOO – OOoo –––––

 

24 september

Jorun: – Jag ropar, söker och kallar dig, mitt andra jag.

Amper (alltid kursiv text): – Både jag och Chreel är här. 

– Jag tyckte att jag kände att du ville tala med mig?

– Ja, Jorun, du känner det minsta, du har alldeles rätt.

– Är allt som det skall som vi förut sade. Chreel och jag?

– Ja, allt är så bra det kan vara med dig.

– Artonde raden i tapeten. Har jag förstått detta rätt?

– Ja, totalt rätt. Du var ute lite på villovägar men du brukar komma fram till rätt tydning när en tid gått. 

– Blir det som jag tänkt?

– Ja, exakt så min vän. Jorun du är iakttagen av en viss person.

– Kvinna eller man?

– Kvinna.

– Misstänker hon något?

– Ja, hon är nästan säker på sin sak.

– Är det problem med detta?

– Nej, det är så nära nu så det går vägen. 

– Får jag själv fundera på vem det är?

– Både ja och nej. Hon avslöjar sig snart för dig. Inget negativt alls med detta.

– Jag har haft flera drömmar på sistone, är det något svårt med dem? 

– Jag vet att det är svårt men du måste själv lösa dem. Jag tror att du löst den sista, det verkar så.

– Ja, men den näst sista med läkaren och behållaren utanför är svår?

– Du löser även den snart.

– Jag förstår inte själv varför det skall var så. Men det är väl som det är?

– Ja, så är det. Nu pratar Chreel med dig.

Chreel: – Hur har du klarat allt under alla dessa år?

– Det har inte varit lätt. Men vem kan säga att det varit lätt. Det du skall veta är att utan dig hade det inte gått. Jag tänker med tacksamhet på den tid vi hade tillsammans. Jag vet att du är på rätt ställe nu. Vi tillsammans sade en gång att hoppas det är sista gången vi föds. Samtidigt förstår jag att det kanske är nödvändigt. Vi får väl se hur det avlöper. Tack för att du är här, här på ditt vis. Jag känner dig så väl.

– Amper, hade jag besök häromdagen under min gång?

– Ja, Jorun, du vet vem det var. Du är en lycklig man som får uppleva detta. Det har aldrig förut skett med någon annan sedan tidens början.

– Häromdagen, ja, det höll i under flera dagar, kom något till mig, jag kände det fysiskt. Det är en känsla som inte kan beskrivas. Jag var totalt ren och kunde förstå nästan allt.

– Jorun, du har kommit så långt som det över huvud taget är möjligt som människa. Men nu är det så att du är två. En av två och dessa två är en. Du vet så väl detta. Jag förstår att du kände av det.

– Jorun, detta var ett långt samtal. Du förstår vem du egentligen är och du yvs inte det minsta. Du är den du är. Gå i frid som du säger och som jag säger: hör snart av dig igen.

Tidigare inlägg  •  Nästa inlägg

”I dag har något hänt med och för mig. Jag har känt mig helt homogen.”  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tror att jag öppnade kranen och gas strömmade ut ur den. När jag skulle stänga kranen uppstod problem.”  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Vi tillsammans sade en gång att hoppas det är sista gången vi föds.”  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Jag var totalt ren och kunde förstå nästan allt.”  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Du har kommit så långt som det över huvud taget är möjligt som människa. Men nu är det så att du är två. En av två och dessa två är en.”

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *