—– ooOO – OOoo —–

26 maj

Meddelande från Amper: Jorun, det är inte lätt att vara människa. Det är svårt att lämna det vi har kärt. Vad du och vi gör här på den andra sidan spelar inte in i detta. Det är människan själv och ingen annan som bestämmer det. Var som du är så blir det i fullbordandet bra till slut. Jag beundrar dig även om du kanske inte tycker att du är någon att beundra. Du är bara sådan och har i evinnerlig tid varit så.

Det är där du har din styrka.

Du tänker hela tiden på alla andra och försöker att de skall må så bra som möjligt. I detta är du en mästare. Du får säga vad du vill men vi beundrar dig i alla fall.

Hälsningar från oss i den himmelska sfären.

—– ooOO – OOoo —–

Jag var ute och körde bil. Det förestod någon sorts val och jag for dit där detta val skulle hållas. Där fanns mindre byggnader plus en stor nybyggnad. Det var väl där inne som valet gick av stapeln. Jag lämnade bilen och en stor vattenvåg kom farande. Den stannade av då den kom fram till mig. Hur det nu var skulle jag resa hem. Bilen gick ej att finna.

—– ooOO – OOoo —–

10 juni

Jag var på en stor byggarbetsplats där jag skulle prata med platschefen, jag såg att han var där. Han hade mycket att ombesörja.

Jag hade ställt bilen utanför arbetsplatsen och i den befann sig två barn som väntade på mig. Inne i bygget fanns flera unga damer, mycket eleganta, som fotade eller filmade allt som föregick. Jag har för mig att de mest fotade människorna och tror inte att de syntes för dem de fotade.

Jag gick ut ur bygget. Där låg plötsligt platschefen på marken, han såg inte ut att vara vid liv. Så reste han sig plötsligt och nu var han totalt naken.

Det känns så här efteråt som när jag gick i tunneln och fick nytt liv. Som sagt reste sig den nakne mannen och började springa på vägen mot många stora höga hus. Människorna som fanns utanför husen blev jätterädda, skyndade in i husen och låste alla dörrar, stängde alla fönster.

Det kan vara så att när de förstår att det jag tidigare förkunnat varit rätt blir de rädda. Bygget var nog jorden, jag själv platschefen och damernas fotografering så de skulle veta vem och hur människorna tänkte och beslut därefter togs. Hur som helst en stark dröm.

—– ooOO – OOoo —–

Jag befann mig på ett platt tak på en mycket hög byggnad. Jag hade många gånger där bäddat sängar för människor som lämnat. Med mig var två män. Den ena hoppade ner, kanske för att hämta upp den som lämnat. Den andre mannen var kvar hos mig.

Jag började bädda en säng, lade lakanet som jag brukar göra. Men det skulle inte ligga så den här gången. Det skulle ligga med långsidorna mot mitten av sängen. Jag tänkte att då räcker inte lakanet till, men det blev alla tiders i alla fall.

Detta var svårt. Jag vet ju att jag har hjälpt många att komma rätt. Kan det vara så att någon skall finnas i den himmelska sfären och även på något vis vara kvar här i den här frekvensen? Jag tror det förhåller sig så.

—– ooOO – OOoo —–

Jag somnade till då jag var hos Chreel på sjukhuset och såg en stor fullriggare med vita spända segel fara fram över havet. Det kändes som en oerhörd kraft som inget kunde hindra.

Tidigare inlägg  •  Nästa inlägg

”Jorun, det är
inte lätt att
vara människa.”  

”Människorna som fanns utanför husen blev jätterädda, skyndade in i husen och låste alla dörrar, stängde alla fönster.”  

”Det kan vara så
att när de förstår att det jag tidigare förkunnat varit rätt blir de rädda.”  

”Kan det vara så att någon skall finnas i den himmelska sfären och även på något vis vara kvar här i den här frekvensen? ”