7 april, 2 maj 2008: Dagboken

20150119_140841fb1

En gigantisk explosion förebådar kaoset

Göran ser i en dröm hur kaoset har brutit ut på jorden efter det att de nio spelemännen slagit till. Han får också titeln till en kommande bok av en kvinna och möter skaparen själv i skogen.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

Jag stod utanför ett enkelt hus med en underbar trädgård. Blå plommon växte i ett buskage. Jag visste att jag fick ta av dem och tog ner två stycken, ett stort och ett lite mindre. Smakade på det lilla med det var ännu inte riktigt moget. En man kom ut ur huset. ”De är nog ej färdiga ännu, ge dig till tåls ännu en liten tid”, sade han.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

Jag attesterade ett papper. Skrev först en sorts signatur. Tror sedan en liggande stiliserad åtta.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

Jag befann mig i ett rum där en maskin fanns på golvet med slangar kopplade till den. Jag visste att om jag fyllde på den här maskinen skulle allt raseras. Allt vad människorna byggt upp skulle förintas, och med detta allt annat levande på vår planet. Jag gick ut ur rummet och såg längre bort en gigantisk explosion med enorma svarta moln stigande mot skyn.

Jag vet precis vad jag skall göra.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

2 maj 2008

Det var kaos på jorden. Alla sökte skydd för det hemska som hände men det hjälpte inte. Allt var ett enda elände.

Det var nog de nio spelmännen som slagit till.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

Jag talade med en man och en äldre kvinna. Kvinnan sade namnet på boken som kanske en gång blir skriven. Jag blev mycket överraskad av att hon kunde den blivande titeln.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

Fotbollsmatch. Ställningen var hittills oavgjord. Avgörandet om vilket lag som skulle segra tillhörde en högre makt.

Jag vistades i ett hus med flera vuxna och barn. Jag tyckte mycket om ett av barnen. En man  som skulle komma med en leverans ringde. Han lämnade sitt nummer men jag uppfattade det inte. Hur som helst kom han med en jättestor lastbil. Det var problem med att backa in bilen till huset.

Huset jag bodde i bestod av två lägenheter. Det fanns ingen dörr utifrån till den ena, jag fick gå in från den andra lägenheten.

Leveransen bestod av massor av långa rör och kablar och har nog att göra med de världar som för länge sedan, miljarder och eoner av tid sedan, förintades. Har försökt få kontakt med dessa själar ett längre tag. Det verkar som det kanske ger resultat, vem vet.

 

—— ooOO – OOoo ——

 

Jag stod utanför en stuga i skogen, höll på att göra iordning lite överallt. Jag stod så vid en sjö i närheten. En stor motorbåt kom farande i en rasande fart över sjön. Den körde upp på land, det blev ett långt dike efter den i marken.

En äldre man kom, han hade en mantel på sig. Han var alldeles tyst. Själv hade jag en sked i handen, som jag fyllde med nektar. Jag gick fram och gav honom denna nektar direkt in i munnen. Jag tog även själv en sked.

En stark dröm. Mannen utstrålade oerhörd energi. Han kändes som skaparen själv.

 

Tidigare inlägg  •  Nästa inlägg

”Allt vad människorna byggt upp skulle förintas, och
med detta allt
annat levande på
vår planet.”  

 

 

 

 

”Det var kaos på jorden. Alla sökte skydd för det hemska som hände men det hjälpte inte. Allt var ett enda elände.”  

 

 

 

 

 

”Kvinnan sade namnet på boken som kanske en gång blir skriven. Jag blev mycket överraskad av att hon kunde den blivande titeln.”  

 

 

 

 

”Leveransen bestod av massor av långa rör och kablar och har nog att göra med de världar som för länge sedan, miljarder och eoner av tid sedan, förintades.”

 

 

 

 

 ”Mannen utstrålade oerhörd energi. Han kändes som skaparen själv.”