Vandrar mellan två världar
Göran kör i drömmen en buss från en udda plats. Han förnimmer också starkt hur han hör hemma i två världar. |
––––– ooOO – OOoo –––––
9 januariJag var någonstans ute i det fria. Det var någon sorts tillställning, dans eller livet självt. Jag mötte där två kvinnor jag gillade. Den första skulle fara hem, det var långt bort. Jag tänkte att jag skulle ta med henne på min pakethållare men det var för långt. Jag visste att jag en gång skulle möta henne igen. Den andra kvinnan bodde alldeles i närheten, så det fick bli henne. Jag vet även att dessa bägge kvinnor älskade mig för den jag var. Ja, inte svårt att förstå detta.
––––– ooOO – OOoo –––––
Dröm på morgonen. Jag har för mig att en kvinna fanns med mig. Jag skulle resa åstad någonstans. Jag bar på en liten gosse hela tiden. Han var med mig på hela resan. Jag älskade den här gossen med allt jag hade och allt jag trodde på. Gud nåde den som gjorde eller försökte göra honom illa.
––––– ooOO – OOoo –––––
Jag var ute och åkte buss. Förarplatsen var mitt i bussen, hur den nu kunde vara där. En äldre trött kvinna var förare. Hon höll på att somna hela tiden. Jag såg detta och sade till henne att jag skulle köra resten av resan. Hon gav med sig och vi bytte plats. Det var något särskilt med sitsen där fordonet framfördes. Jag fick ta upp något och sätta mig där. Resan fortsatte. Kvinnan var gammal och trött. Jag tyckte mig känna igen henne men är inte säker.
––––– ooOO – OOoo ––––– 20 januariEn olympiad förestod. Jag hade kommit dit på något vis, det var säkert hundratusen åskådare. Jag satt på ett ställe i början. En kvinna sade något till mig, om det var på engelska eller något annat språk, det var svårt att höra. Jag tyckte att hon sade något om att hon skulle fara hem. En man intill mig frågade om jag hörde hon uttalade. Jag svarade att hon skulle åka hem. Min engelska är inte så bra nu för tiden. Mannen verkade förundrad över att jag förstod orden. En kvinna frågade om jag inte hade varit i Fjärran Östern. Jag svarade att det hade jag. Då kunde jag mycket bättre engelska. Jag fick sedan flytta mig till en annan sittplats där utsikten över arenan var bättre. Jag talade om för en man som satt bredvid mig var jag kom ifrån, var jag hade min boning. Även han var därifrån. Jag såg mycket bra från där jag nu var. Som sagt, där fanns massor av euforiska människor. Många av dem hade något som såg ut om tandpetare i händerna. En kvinna kom fram till mig och jag fick många av henne. Jag hade en hel samling som jag på något vis rullade i händerna. Plötsligt stod en mindre byggnad framför mig så att arenan inte syntes. Den försvann efter några ögonblick, sikten blev fri igen. Undrar om inte alla dessa människor var i verkligheten. Inte säker men kanske.
––––– ooOO – OOoo –––––
Jag besökte en man idag som hjälpte mig med en isborr. Vi hade inte setts på nästan femtio år. Det kändes som att komma tillbaka till en annan tid. Men det som mest slog mig var att jag själv plötsligt levde i två världar. Det har inte förut känts så starkt. Det var som om jag upptäckte det så tydligt. Jag tyckte även att jag hörde ett stormande bifall från den andra världen, den som jag kallar verkligheten. Det kändes även att ytterligare något nytt var i antågande. Jag är inte säker men det kändes så. Som jag sagt förut många, många gånger: Det tar aldrig slut.
––––– ooOO – OOoo –––––
Jag somnade om på morgonen. En kvinna var i barnsnöd, skulle alltså få barn. Det verkade som en svår förlossning. Jag tyckte mig hjälpa henne, fick ta fram kniven för att få ut barnet. Jag är inte på minsta vis säker på vad som skedde, kan ha missuppfattat drömmen eller synen. Men ändock, det kan vara den nya världen som föds efter stor möda. |
|