––––– ooOO – OOoo –––––

2 juli

Jag for med en båt som blivit försenad, den hade väntat på mig och kom till en karg värld. Den såg ut som i fjällvärlden. Längre bort fanns ett högt långt hus med många fönsterrader. Jag fick för mig att det var ett fängelse, inte fängelse i gängse mening, men i alla fall en form av internering.  

Jag satt tillsammans med flera kvinnor vid ett litet bord, vi samtalade men jag vet inte om vad. Jag hade något i en svart väska som jag tyckte mycket om och funderade på om jag skulle bjuda på detta till kvinnorna. De visade stort intresse för mig och denna väska.

Jag såg även vägar och mindre hus lite här och där.

Jag befann mig en stund i en annan frekvens, är säker på detta.

––––– ooOO – OOoo –––––

11 juli

Jorun: – Jag ropar, söker, kallar dig mitt andra jag.

Amper (alltid kursiv text):– Jag och Chreel är här, vi väntade på dig redan i går.

– Jag har funderat lite på bokskrivningen. Hur är det egentligen?

– Först av allt är det bra med dig, så bra det någonsin kan vara. Du har haft många tankar och slutfasen är totalt rätt. Kvinnan du ska besöka i dag är exakt rätt människa att renskriva dina texter. Hon kommer att bli väldigt förvånad och förundrad. Hon kommer att tro på dig i allt du företar dig. Allt med detta blir så gott det kan bli. Grattis till henne!

Du är enastående att lösa problem som uppstår. Det har aldrig funnits någon som du. Du kan ta åt dig av detta, du vet så väl hur allt hänger ihop.

– Hur är det med mannen jag känner?

– Han är en som har vandrat med dig många gånger. Det är bra att du hjälper honom, han älskar detta och han älskar dig å det högsta.

– Chreel?

– Det finns ingen i hela alltet som älskar dig mer än hon. Hon ser att du kysser hennes foton från det att hon var ung och tills du mötte henne. Hon hjälper dig mer än du vet.

– Utan Chreel hade jag inte suttit här. 

– Så är det min vän. Ni har kamperat ihop som du skrev förut från då allt började. Själv är jag så glad så du kan inte förstå. Tänk själv vilka oerhörda påfrestningar som varit sedan första början, från första andetaget. Du och jag har äntligen kommit fram. Jag är så glad så gladare finns inte.

Allt kommer gå bra i dag på mötet. Allt blir som du själv önskar. Jorun, energin börjar ta slut, tryta. Som du säger gå i frid.

––––– ooOO – OOoo –––––

17 juli

Jag befann mig i morse, som jag tyckte, i en annan frekvens. Där fanns massor av barn som lämnade mig vykort. Olika storlekar och färger på dem. En del var endast några centimeter stora, andra större. Alla mycket färgglada.  

––––– ooOO – OOoo –––––

19 juli

Jag fick detta från mitt andra jag i dag: Du har ibland det inte så lätt i de dödligas värld, den värld du just nu befinner dig i. Är det inte fantastiskt att få vara i flera världar samtidigt? 

Du förstod i morse då du somnade  att du förflyttades till helt främmande platser och tillstånd där du rättmätligen hör hemma.

Det arbete du gör har aldrig gjorts och kommer aldrig göras igen. Du fattar inte innebörden men den är enorm, minst sagt.

––––– ooOO – OOoo –––––

30 juli

En lång dröm på morgonen: Jag var ute på vatten i en båt tillsammans med två män. Även två stora hundar var med. Något märkligt skedde. Båten hade två våningar, den första full av vatten, den övre torr. Motorn gick fortfarande. En av männen satte igång en länspump för att få ut vattnet. Jag for så till land igen, hem en stund och ut på vattnet igen.

Vid hamnen fanns en man som sänkte en lastbil i vattnet, anledningen var att någon var på honom om något.

Jag var ute på havet. En man hade köpt antikviteter och även underbara tavlor med naturmotiv. Den här mannen älskade att vara ute i skog och mark och på vatten. 

Vi forslade dessa saker i en båt, han skulle till en ö där han troligen hade sin hemvist.

Tidigare inlägg  •  Nästa inlägg

”Jag befann mig en stund i en annan frekvens, är säker på detta.”    

”Du har ibland det inte så lätt i de dödligas värld, den värld du just nu befinner dig i.”